Efter att han kom till mig har vi haft både bra och mindre bra perioder. Det första året var han konstant uppåtgående på. Sen blev saker och ting inte riktigt som planerat. Vi fick bakslag i dressyren, inget fungerade. Sen kom bakslaget i hoppningen, det var utom kontroll och vi rev halva banor o vägrade ut oss. Detta började på våran första fälttävlan, som var den 30 juli 11. Detta höll i sig fram till i julas. Sen vände det och vi hittade gnistan igen. Att vi hittade tillbaka var mycket tack vare Tord Westergren, han hittade mina brister och återgärdade dem. Sista träningen vi red för Tord var någon gång i Mars, och då hoppade vi bana på 110, vissa hinder på 120. Det var en stor uppgång för oss när vi för ca 6 månader sen inte kunde hoppa en bana på 80 felfritt. Vi började hoppa CR på 90 och 100. Det gjorde vi med bra resultat, ofta felfria med bra känsla.
Vi har även under tiden bytt dressyrtränare flera gånger om, för vi har inte hittat någon som verkligen passat förrens vi hittade Monica Bergström i början av Juni. Då kom en enorm skillnad! Vi hittade glädjen i dressyren, och fick honom så lösgjord o fin! Att rida honom i form ett helt ridpass var inte längre en dröm, det var verklighet! Men på fälttävlansdressyren får vi ofta bakslag, jag blir spänd och willgott blir spänd, så poängen blir låga. Men vi jobbar på det, o resultatet blir bättre o bättre!
Tidigt i våras kom vårt stora genombrott i fälttävlans världen också. Då genomförde vi vår första fälttävlan. Dock med usla dressyrpoäng, 14 fel i hoppningen och 2 stopp med massa tidsfel i terrängen, men vi kom runt! I Kisa blev det bakslag, spänd o orolig i dressyren och vi vägrade ut oss i hoppningen. Sen blev det träningsuppehåll och då gick vi frammåt igen. Vi låg stadigt på banor på 110 på träningen, nästutan problem. I terrängen tränade vi lättklasslinjer blandat med debutantlinjer. Han löser det mesta utan problem. Det riktiga genombrottet kom i slutet av augusti när vi var o tävlade i boxholm. Debutantklass stod det på schemat. Vi hade ett underbart samspel på framridningen till dressyren, men sen blev jag fundersam på programmet så då försvann den underbara känslan. Vi gjorde ett sämre dressyrprov än på länge, men var felfria på en svår hoppning. Om jag säger så här hade det inte spelat ngn roll om hindren vart 20 cm högre! Vi var felfria på hinder i terrängen och hade 12 tidsfel pga att det blev lite osäkert när det stod folk för nära avspärrningarna. Äntligen hade vi satt vårat första lättklass kval!
Nu har vi flyttat till Linköping, jag går Vretagymnasiet och Willgott bor på Stora Sjögestad. Här har vi alla möjligheter att utvecklas ännu mer, möjligheterna är enorma! Nästa års mål är att börja ta placeringar i debutantklasserna och att starta lättklass nästa sommar. Sen fortsätter målet till att debutera *igt nästnästa vår eller nästa höst, lite beroende på hur han känns. I hoppningen är målet att debutera 110 på tävling i höst, och 120 nästa år. I dressyren vill jag att vi ska hitta harmoni och glädje, och rida LB och LA klasser med bra resultat.
//Anna och Willgott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar